Göransgården

Hej och hallå alla underbara följare som jag har på den här bloggen. Nu är det vinter och det har kommit några centimeter snö. Tänk att jag tar mig tid att njuta av allt det vackra som finns rakt framför ögonen, det är så fint ute i naturen. Väldigt kort känner jag att jag måste få säga att det är tack vare ett HVB-hem i Uppsala som jag har fått kontakt med mina känslor igen. Tidigare i livet, innan jag kom till detta HVB-hem i Uppsala som förresten heter Göransgården, kunde jag bara känna ilska eller glädje, mest ilska för att vara uppriktig. Jag var också oförmögen att njuta av livet om jag inte drack och blev berusad. Jag har haft problem under min uppväxt som jag sedan tog som ursäkt att skapa egna problem som var rätt så stora. Jag har fått sådan bra hjälp på Göransgården, fått lära mig att ta ansvar framför allt. Jag är en vuxen person och jag har försonats med min bakgrund. Istället för att känna bitterhet mot min alkoholiserade mamma så har jag förlåtit henne. Jag höll själv på att upprepa samma mönster som min mamma, jag drack för mycket, men idag dricker jag inte ens en lättöl. Nu var det inte alkoholen som var orsaken till att jag fick komma till Göransgården, jag hade så många andra problem, men jag kan se att jag drack som en slags medicin. Jag vill rikta ett stort tack till detta HVB-hem i Uppsala och även till min socialsekreterare som tyckte att det var värt att satsa på mig. Om ni själva eller någon som ni känner skulle behöva få komma iväg på ett HVB-hem hoppas jag att ni eller den ni känner kunde få komma till Göransgården.